Dom här dagarna när det bara är regn och rusk är det lite ansträngande att hålla igång ute i stallet och rida flera hästar, när allt är lerigt, det är kallt och det enda man har tillgång till är en liten halvdan ridbana... men vad gör det när man har världens bästa häst? 😀 
 
Laban har skött sig mycket bra dom senaste dagarna jag ridit, träningen har gett super bra resultat och jag kan inte vara mer nöjd! 
 
Hästen har hittat mycket mer energi och har en helt ny framåtbjudning, han tar för sig mer och känns mer positiv till arbetet. Vad mer kan man önska? 
 
Det vi jobbar mycket på är att hitta rätt tempo och takt, vilket är fas 1 i utbildningstrappan. Jag tänker mycket på det även när vi rider ut, att han ska jogga på i rätt takt och ibland öka steget men att jag inte låter honom rinna iväg. 
 
Han lär sig fort och galoppen blir bara bättre och bättre och jag har precis börjat med att kunna plocka tillbaka honom lite och begära att han ska gå i ett tempo jag vill ha honom i. Funkar jätte bra! 
 
 
På söndag ska vi iväg och träna för en gammal ridlärare till mig, kul! 
 
Kram Sandra 

Kommentera

Publiceras ej